亲爱的IVA朋友们：
原本计划中，上周的欧盟峰会应聚焦于提升欧盟的战略竞争力。然而事与愿违——峰会的大部分时间却被用于应对中东危机以及匈牙利否决欧盟向乌克兰提供贷款的问题。匈牙利将于4月12日举行选举，因此这很可能是维克托·欧尔班参加的最后一次欧盟峰会。
在大西洋彼岸，围绕美国外交政策的讨论在过去几周持续升温。我们应如何解读总统的外交政策理念？白宫究竟发生了什么？欧洲又该如何应对？
“杰克逊主义”（Jacksonism）这一美国概念，近几周在美国大学和媒体中被频繁讨论。它指的是一种民族主义、民粹主义且具有攻击性的外交政策。该概念源自美国第七任总统安德鲁·杰克逊，其外交路线强调实力、竞争以及经济权力。他也是最早提出“美国优先”的人——听起来是否似曾相识？
正是美国学者、《华尔街日报》专栏作家沃尔特·拉塞尔·米德，在德国巴伐利亚埃尔毛宫（Schloss Elmau）的一次研讨会上重新提出这一概念，使其成为近期的热门话题。在题为《破碎的世界》（The World in Pieces）的演讲中，他分析了国际秩序的演变及未来趋势。米德的判断相当严峻：世界正进入一个国家和地区之间战略互信下降的阶段，同时技术竞争与国内政治压力的叠加，增加了地缘政治误判的风险。他并不认为世界会迅速回归旧有秩序。二战后长期主导美国外交政策的两大路径——“通过贸易实现改变”以及“在国际上推动民主”——如今已不复存在。
“我们如今所处的时代，比许多人认为的更接近战前时期。”沃尔特·拉塞尔·米德如此总结。
他是对的吗？我们是否正处在一个“战前时代”？如果是，这对我们意味着什么？无论如何，变化都将迅速发生。我们准备好了吗？
让我引用马里奥·德拉吉的话：“欧洲正面临战争时代的挑战，却仍拥有和平时期的制度。”他还指出，未来欧洲所做的一切，都将在巨大压力之下展开。
硬件作为战略必需品
在这个新世界中，欧洲及欧洲国家在重大决策中能否拥有一席之地，并非理所当然。新的世界秩序围绕两点展开：绝对实力（即经济、技术、政治与军事能力）或战略不可替代性。对于像瑞典这样的中小型经济体而言，应从两个方向发力：一方面增强欧洲整体的经济与技术实力，另一方面提升自身的战略不可替代性。在这两方面，硬件都扮演着关键角色。
随着全球价值链的重构以及国家自给能力要求的提高，对先进硬件的需求不断增长，例如基础设施、能源系统、先进材料、生产能力、运输体系以及供应链等。硬件正重新成为全球经济中的关键投入要素，并成为决定一个国家行动空间的战略资源。同时，“物理人工智能”（physical AI）也日益重要——即不仅存在于软件中的AI，而是嵌入实体系统之中，成为连接软件与硬件的桥梁。
软件可以几乎无摩擦地扩展与迁移，但硬件则完全不同：其边际成本高昂、建设周期漫长。硬件无法通过光纤或5G网络在几毫秒内完成转移。
在最新一期《经济学人》中，科技投资人保罗·阿赫莱特纳也对此进行了分析：我们正从一个强调速度与优化的经济体系，转向一个强调韧性与产业深度能力的体系。那些能够掌控从原材料加工到生产与运营整个链条的国家和企业，将获得结构性优势，这种优势是无法通过“写代码”来追赶的。未来的竞争，不再主要是软件创新速度，而是长期建设、融资和保护数字经济物质基础的能力。
瑞典的战略优势
在这一背景下，瑞典的优势十分明显。我们拥有多家历史悠久且实力雄厚的工业企业——它们现代化、灵活，并与年轻且富有创业精神的公司紧密合作。我们拥有高素质的劳动力、深厚的工程技术能力、稳定的制度环境，以及一个快速成长、全球化运作的初创企业生态。
瑞典在硬件与软件领域都具备能力并拥有成功企业，这使我们在全球格局中独具优势，尤其考虑到我们的国家规模。这也使我们成为伦敦国王学院研究员格辛·韦伯斯所称的“细分领域超级强国”（niche superpower）。
感谢您成为IVA网络的一员！
/IVA首席执行官
西尔维娅·施瓦格·瑟尔格教授
Kära IVA-vänner,
Förra veckans EU-toppmöte skulle enligt planerna ha fokuserat påatt stärka EU:s strategiska konkurrenskraft.Såblev det inte-i ställetägnades stora delar av toppmötetåt att hantera krisen i Mellanöstern samt Ungerns veto mot EU-lån till Ukraina.Ungern går till val den12april,sådet här kan mycket väl vara Viktor Orbáns sista toppmöte.
Påandra sidan Atlanten har diskussionerna kring amerikansk utrikespolitik gått varma de senaste veckorna.Hur ska vi tolka presidentens utrikespolitiska doktrin?Vadär det som händer i Vita huset?Och hur ska Europa agera i detta?
”Jacksonism”är ett amerikanskt begrepp som sedan ett par veckor tillbaka diskuteras flitigt påamerikanska universitet och i medier.Detåsyftar en nationalistisk,populistisk och aggressiv utrikespolitik.Begreppet härstammar från Amerikas sjunde president, Andrew Jackson,vars utrikespolitiska linje prioriterade fysisk styrka,rivalitet och ekonomisk makt.Jackson var ocksåvar den som först myntade”America first”.Känns det igen?
Det var den amerikanske forskaren och Wall Street Journal-kolumnisten Walter Russel Mead,som vid ett symposium påSchloss Elmau i Bayernåterupplivade begreppet och gjorde det till månadens”talk of the town”.I ett föredrag kallat”The World in Pieces”resonerar han kring i den internationella ordningen och vad som ligger framför oss.Meads diagnosär barsk:världen går in i en fas av minskat strategiskt förtroende mellan länder och regioner,samtidigt som teknologisk konkurrens och inrikespolitiska påtryckningarökar risken för geopolitiska felbedömningar.Mead tror inte påen snabbåtergång till den gamla ordningen.Tvåströmningar i amerikansk utrikespolitik som under efterkrigstiden har varit dominerande–förändring genom handel och internationellt främjande av demokrati–är idag borta med vinden.
”Vi befinner oss i dag djupare i en förkrigstidän vad många tror,”summerar Walter Russel Mead.
Har Mead rätt?Befinner vi oss i en förkrigstid och om såär fallet,vad betyder detta för oss?Oavsett vad som händer,kommer det att hända snabbt.Står vi beredda?Låt mig citera Mario Draghi:”Europe has wartime challenges but peacetime institutions.”Draghi säger ocksåatt allt vi(Europa)gör framöver kommer vi att göra under stor press.
Hårdvara som en strategisk oumbärlighet.I den nya världenär det ingen självklarhet att Europa och europeiska länder har en plats vid förhandlingsbordet när viktiga beslut fattas.I den nya världsordningen handlar mycket om tvåsaker:absolut styrka(det vill säga ekonomisk,teknologisk,politisk,militär styrka)eller strategisk oumbärlighet.Som liten ekonomi bör Sverige jobba påtvåfronter:stärka Europa ekonomiskt och teknologiskt och samtidigtöka sin egen strategiska oumbärlighet.I båda fallen spelar hårdvara en viktig roll.
I takt med att globala värdekedjor rubbas och kraven pånationell försörjningsförmåga tilltar,ökar ocksåefterfrågan påavancerad hårdvara,såsom infrastruktur,energisystem,avancerade material,produktionskapacitet,transporter och leveranskedjor.Hårdvara hålleråterigen påatt bli en mycket viktig insatsvara i den globala ekonomin,ochär idag en strategisk resurs som definierar ditt lands handlingsutrymme.Samtidigt blir fysisk AI,alltsåAI som inte bara finns i mjukvara utan somär förkroppsligad i en fysisk enhet–enömsesidigt förstärkande brygga mellan mjukvara och hårdvara.
Mjukvara kan skalas upp och flyttas nästan helt utan friktion eller motstånd.När det kommer till hårdvaraär tillvaron en helt annan:marginalkostnaderna enorma,ledtiderna långa.Hårdvara kan inte omlokaliseras påett par millisekunder genom en fiberkabel eller5G.
I senaste numret av the Economist resonerar tech-investeraren Paul Achleitner om just detta;vi rör oss bort från en ekonomi som premierat hastighet och optimering till en som premierar uthållighet och industriell djupkompetens.Länder och företag som kontrollerar hela kedjor–från råvaruförädling till produktion och drift–får ett strukturelltövertag som inte kan”kodas ikapp”.Konkurrensen framöver handlar därför mindre om innovationstakt i mjukvara och mer om förmågan att långsiktigt bygga,finansiera och skydda det materiella fundamentet för den digitala ekonomin.
Sveriges strategiska fördelar i dettaär uppenbara.Vi har flera gamla och starka industriföretag–deär moderna,snabbrörliga och samarbetar tätt med yngre och mer entreprenöriella bolag.Vi har en välutbildad arbetskraft,ett djupt ingenjörskunnande,stabila institutioner,och en snabbrörlig och snabbväxande start up-sektor som rör sig sömlöst i världen.Sverige har både kompetens och framgångsrika företag inom såväl hårdvaru-som mjukvarubranschen och det gör oss unika och starka-särskilt i förhållande till vår storlek.Det gör oss till en såkallad”niche superpower”,som King’s College-forskaren Gesine Webers uttrycker det.
Tack för att duär en del av IVAs nätverk!
/professor Sylvia Schwaag Serger,vd IVA
