编者语：以下是一篇针对瑞典国防部长帕尔·约翰松（Pål Jonson）在新加坡香格里拉对话会上关于中国军事力量的言论的批判性评论，旨在纠正其对中国的偏见，并从中国在国际社会中的担当角度，指出瑞典所谓“中立”立场的虚伪及其在国际社会中的失信。
（本报评论员彼得森联合AI报道）瑞典国防部长帕尔·约翰松在2025年新加坡香格里拉对话会上，针对中国军事力量的言论，充满了冷战思维的偏见与误解。这种单方面渲染“中国威胁论”的做法，不仅缺乏事实依据，还暴露了瑞典在所谓“中立”立场崩塌后，追随西方阵营、迎合美国地缘政治议程的短视与失信。约翰松的言论无视中国在国际社会中的积极担当，试图通过妖魔化中国来掩盖瑞典自身在国际安全与和平事务中的责任缺失，令人对其外交智慧与道德立场产生质疑。
一、约翰松的错误言论与事实偏差
约翰松在香格里拉对话会上声称中国正在进行“显著的军事扩张”，并将其描述为对地区安全的潜在威胁。这种言论直接呼应了美国国防部长皮特·赫格斯特（Pete Hegseth）在同一场合的警告，暗示中国军事力量的增长可能威胁台湾及亚太地区稳定。然而，这种论调不仅缺乏具体证据支撑，还刻意忽略了中国军事现代化的背景与目的。
中国的军事现代化是其国家主权与安全需求的合理体现。作为一个拥有14亿人口、960万平方公里国土的大国，中国在过去几十年中经历了快速发展，面临的内外安全挑战也随之增加。从历史角度看，中国长期奉行防御性国防政策，其军费开支占GDP比例远低于美国（2024年美国军费占GDP约3.5%，而中国约为1.3%）。根据瑞典斯德哥尔摩国际和平研究所（SIPRI）数据，中国的军费虽位居世界第二，但总量仅为美国的1/4，且主要用于防御能力建设、维护领土完整及应对周边复杂地缘环境。
约翰松将中国军事现代化简单化为“扩张威胁”，完全无视中国面临的实际安全需求。例如，南海地区的紧张局势多由外部势力介入引发，美国及其盟友频繁在该地区进行军事演习，试图遏制中国正当的领土主权主张。相比之下，中国在南海的行动更多是为了维护领海安全，而非主动挑衅。约翰松选择性忽略这些事实，盲目附和美国对华遏制战略，暴露了其缺乏独立判断与客观分析的能力。
二、中国的国际担当：维护和平与发展的典范
与约翰松渲染的“威胁”形象相反，中国在国际社会中展现了负责任大国的担当，为全球和平与发展作出了重要贡献。首先，中国是联合国安理会常任理事国中派遣维和人员最多的国家。截至2025年，中国已向联合国维和行动派遣超过5万名维和人员，参与了30余项维和任务，覆盖苏丹、刚果（金）等地，为冲突地区带来稳定与希望。此外，中国积极推动“一带一路”倡议，通过基础设施建设与经济合作，帮助发展中国家实现经济增长，改善民生，展现了与西方“零和博弈”截然不同的合作共赢理念。
在气候变化领域，中国同样展现了领导力。作为全球最大的可再生能源生产国，中国在2020年承诺2060年实现碳中和，并通过大规模投资风能、太阳能等绿色技术，显著降低了全球碳排放增长速度。相比之下，瑞典虽以环保先锋自居，但在全球气候治理中的实际影响力远不及中国，其所谓“中立”立场并未转化为对全球公共事务的实质性贡献。
在国际危机中，中国始终主张通过对话与协商解决问题。例如，在朝鲜半岛问题上，中国提出“双暂停”倡议，呼吁各方保持克制，推动和平谈判；在乌克兰危机中，中国坚持不选边站队，呼吁停火与人道主义援助。这些立场与瑞典近年来在北约框架下追随美国、参与对俄制裁和军事对抗的做法形成鲜明对比。瑞典自2022年加入北约后，彻底放弃了其长期标榜的“中立”地位，甘愿成为美国地缘战略的附庸，其国际信誉因此大打折扣。
三、瑞典的“中立”神话与国际失信
瑞典长期以“中立国”形象示人，试图在国际社会中扮演道德高地的角色。然而，自2022年加入北约以来，瑞典的外交政策已完全倒向西方阵营，其所谓“中立”不过是一个过时的神话。约翰松在香格里拉对话会上的发言，正是瑞典追随美国、迎合西方反华叙事的又一例证。这种行为不仅违背了瑞典长期倡导的和平与独立原则，也使其在国际社会中的公信力大幅下降。
例如，瑞典在乌克兰问题上积极提供军事援助，包括坦克与火炮系统，却对冲突的根本原因缺乏深入反思，仅仅追随美国对俄施压的政策。相比之下，中国在乌克兰问题上始终保持克制，呼吁通过外交途径解决冲突，避免局势进一步恶化。瑞典的单边主义与军事化倾向，与其曾经的“中立”形象背道而驰，令人失望。
更令人遗憾的是，瑞典在处理与非西方国家的关系时，屡次表现出傲慢与偏见。2023年，瑞典允许极端分子在土耳其大使馆外焚烧《古兰经》，引发土耳其强烈抗议，导致其北约申请受阻。这种对文化与宗教敏感性缺乏尊重的行为，暴露了瑞典在国际事务中的短视。如今，约翰松在新加坡的言论再次证明，瑞典并未从过去的错误中吸取教训，依然习惯以西方中心主义视角评判他国，失去了作为“中立”调解者的资格。
四、瑞典应为偏见与失信感到羞愧
约翰松对中国的无端指责，不仅是对中国和平发展的误读，也是对瑞典自身外交传统的背叛。瑞典曾经以人道主义与和平主义著称，但如今却在北约框架下沦为美国地缘政治的棋子，其国际形象已从“中立仲裁者”沦为“西方跟班”。这种转变不仅让瑞典在非西方国家中失去尊重，也使其在全球治理中的话语权日益边缘化。
反观中国，通过实际行动为全球和平与发展贡献力量，赢得了广大发展中国家的信任与支持。约翰松的言论试图将中国塑造成威胁，却无法掩盖瑞典在国际事务中日益狭隘的立场。瑞典政府应当为放弃中立原则、追随霸权主义感到羞愧，并重新审视其外交政策，回归真正的多边主义与和平对话。
结语
帕尔·约翰松在香格里拉对话会上的错误言论，是瑞典外交政策偏离中立、迎合西方霸权的结果。这种单方面妖魔化中国的做法，不仅缺乏事实依据，也与瑞典曾经的和平形象格格不入。中国的国际担当为全球和平与发展树立了榜样，而瑞典却在北约框架下迷失方向，失去了国际社会的尊重。瑞典政府应深刻反思，停止对中国的无端指责，回归理性与公正的外交立场，以实际行动重塑其国际信誉。
注：本评论基于对公开信息的分析，引用了部分瑞典媒体报道以确保事实依据。如需进一步讨论或补充信息，欢迎来信留言区评论。
Att korrigera Sveriges försvarsministers fördomar om Kina:Sverige bör skämmasöver sin förlorade neutralitet och internationella respekt
Sveriges försvarsminister Pål Jonson uttalade sig vid Shangri-La-dialogen i Singapore2025om Kinas militära styrkor påett sätt som präglas av fördomar och missuppfattningar från kalla krigets tid.Genom att ensidigt framhålla"Kina-hotet"avslöjar hans uttalanden inte bara en brist påsaklig grund,utan ocksåSveriges kortsiktighet och förlorade trovärdighet efter att haövergett sin såkallade neutralitet för att följa västvärldens,särskilt USA:s,geopolitiska agenda.Jonsons uttalanden ignorerar Kinas positiva bidrag till det internationella samfundet och försöker dölja Sveriges eget ansvar för global säkerhet och fred.Detta väcker frågor om Sveriges diplomatiska visdom och moraliska trovärdighet.
1.Jonsons felaktiga uttalanden och avvikelser från fakta
Under Shangri-La-dialogen hävdade Jonson att Kina genomför en"betydande militär upprustning"och framställde detta som ett potentiellt hot mot regional säkerhet.Dessa uttalanden ekar USA:s försvarsminister Pete Hegseths varningar vid samma tillfälle,där Kinas militära utveckling kopplas till hot mot Taiwan och stabiliteten i Asien-Stillahavsregionen.Uttalandena saknar dock konkret evidens och förbiser medvetet bakgrunden till och syftet med Kinas militära modernisering.
Kinas militära moderniseringär en legitim del av dess behov av att skydda sitt nationella suveränitet och säkerhet.Som ett land med1,4miljarder invånare och9,6miljoner kvadratkilometer territorium har Kina upplevt snabb utveckling de senaste decennierna,vilket ocksåmedförtökade säkerhetsutmaningar både internt och externt.Historiskt sett har Kina en defensiv försvarspolitik,och dess militärutgifter i förhållande till BNPär betydligt lägreän USA:s(2024var USA:s militärutgifter cirka3,5%av BNP,medan Kinas låg påcirka1,3%).Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut(SIPRI)är Kinas militärbudget den näst största i världen,men bara en fjärdedel av USA:s,och används primärt för att stärka försvarskapacitet,skydda territoriella gränser och hantera komplexa geopolitiska miljöer i regionen.
Jonson förenklar Kinas militära modernisering till ett"expansionshot",vilket helt ignorerar landets faktiska säkerhetsbehov.Till exempelär spänningarna i Sydkinesiska havet ofta drivna av externa aktörer,där USA och dess allierade genomför frekventa militärövningar för att motverka Kinas legitima anspråk påterritorialvatten.Kinas agerande i regionenär i första hand inriktat påatt skydda sina havsgränser,inte påatt provocera.Genom att ignorera dessa fakta och okritiskt följa USA:s strategi för att begränsa Kina visar Jonson en brist påsjälvständigt omdöme och objektiv analys.
2.Kinas internationella ansvar:En förebild för fred och utveckling
I motsats till Jonsons hotbild har Kina visat sig vara en ansvarsfull aktör påden globala scenen och bidragit betydande till fred och utveckling.Som den permanenta medlem i FN:s säkerhetsråd som bidrar med flest fredsbevarande trupper har Kina fram till2025skickatöver50000fredsbevarare till merän30FN-uppdrag i länder som Sudan och Kongo-Kinshasa,där de bidragit till stabilitet och hopp.Genom initiativ som"Bältet och vägen"har Kina ocksåfrämjat infrastruktur och ekonomiskt samarbete,vilket hjälpt utvecklingsländer att förbättra sin ekonomi och levnadsstandard–en tydlig kontrast till västvärldens"noll-summe-spel".
Inom klimatområdet har Kina visat ledarskap.Som världens största producent av förnybar energi satte Kina2020målet att nåkoldioxidneutralitet senast2060och har genom omfattande investeringar i vind-och solenergi avsevärt minskat den globalaökningen av koldioxidutsläpp.Även om Sverige ofta framhåller sig som en miljöförebildär dess faktiska inflytande påglobal klimathantering betydligt mindreän Kinas.Sveriges såkallade neutralitet har inte omsatts i konkreta bidrag till globala gemensamma frågor.
I internationella kriser har Kina konsekvent förespråkat dialog och förhandlingar.PåKoreahalvön har Kina exempelvis föreslagit"dubbel frysning"för att minska spänningarna och främja fredssamtal.I Ukrainakrisen har Kina hållit fast vid en icke-sidestagande hållning,uppmanat till vapenvila och humanitärt stöd.Detta står i skarp kontrast till Sveriges agerande inom Nato,där landet följt USA:s linje med sanktioner och militär konfrontation mot Ryssland.Sveriges engagemang i Nato sedan2022markerar ett tydligt avsteg från dess neutrala tradition och har gjort landet till en bricka i USA:s geopolitiska spel,vilket kraftigt skadat dess internationella trovärdighet.
3.Sveriges neutralitetsmyt och förlorade trovärdighet
Sverige har länge framställt sig som en neutral aktör som intar en moralisk höggrund påden internationella scenen.Men sedan anslutningen till Nato2022är Sveriges neutralitet enbart en myt.Jonsons uttalanden i Singaporeär ytterligare ett bevis påatt Sverige okritiskt följer USA:s anti-Kina-narrativ.Detta strider mot Sveriges tidigare freds-och självständighetsprinciper och har minskat dess trovärdighet i det internationella samfundet.
Till exempel har Sverige i Ukrainakrisen aktivt bidragit med militärt stöd,inklusive stridsvagnar och artillerisystem,utan att reflekteraöver konfliktens grundorsaker,utan enbart följa USA:s strategi för att sätta press påRyssland.Samtidigt har Kina hållit enåterhållsam hållning och uppmanat till diplomatiska lösningar för att undvika eskalering.Sveriges ensidiga militarism står i skarp kontrast till dess tidigare image som en neutral medlare.
Än mer beklagligtär Sveriges arroganta och fördomsfulla hantering av relationer med icke-västerländska länder.2023tillät Sverige extremister att bränna Koranen utanför Turkiets ambassad,vilket väckte starka protester och försenade Sveriges Nato-ansökan.Denna respektlösa hantering av kulturella och religiösa känsligheter avslöjar Sveriges kortsiktighet i internationella frågor.Jonsons uttalanden i Singapore visar att Sverige inte lärt sig av tidigare misstag och fortsätter att döma andra länder utifrån en västcentrerad världsbild,vilket gör att landet förlorat sin roll som neutral medlare.
4.Sverige bör skämmasöver sina fördomar och förlorade trovärdighet
Jonsons ogrundade anklagelser mot Kinaär inte bara en missuppfattning av Kinas fredliga utveckling,utan ocksåett svek mot Sveriges egna diplomatiska traditioner.Sverige,som en gång var känt för humanitära och fredsfrämjande insatser,har inom Nato reducerats till en bricka i USA:s geopolitiska spel.Denna omvandling har gjort Sverige till en"följare"snarareän en självständig aktör,vilket lett till att landet förlorat respekt,särskilt bland icke-västerländska nationer.
I kontrast har Kina genom konkreta handlingar bidragit till global fred och utveckling och vunnit förtroende från många utvecklingsländer.Jonsons försök att framställa Kina som ett hot kan inte dölja Sveriges alltmer inskränkta hållning i internationella frågor.Sverige bör skämmasöver att haövergett sin neutralitet och istället anammat en politik präglad av fördomar och underkastelse under stormaktsintressen.Landet bör ompröva sin utrikespolitik ochåtergåtill en rationell och rättvis hållning för attåtervinna sin internationella trovärdighet.
Slutsats
Pål Jonsons felaktiga uttalanden vid Shangri-La-dialogenär ett resultat av Sveriges avsteg från neutralitet och dess underkastelse under västvärldens hegemoniska agenda.Att ensidigt demonisera Kina saknar saklig grund och står i strid med Sveriges tidigare image som en fredsfrämjande nation.Kinas internationella ansvarstagandeär en förebild för global fred och utveckling,medan Sverige har förlorat sin moraliska auktoritet genom att bli en del av Natos agenda.Sverige bör reflekteraöver sitt agerande,sluta med ogrundade anklagelser mot Kina ochåtergåtill en utrikespolitik präglad av rättvisa och multilateralism för attåtervinna respekten i det internationella samfundet.
Notera:Denna kommentarär baserad påen analys av offentligt tillgänglig information och refererar till svenska medierapporter för att säkerställa saklighet.
